om Lotta Silfverhielm

Jag sitter i en trädgård i Marrakesh och skissar

I min ungdom på 60-talet gick jag en rad roliga år på Nyckelviksskolan och Beckmans. Efter den konstnärliga utbildningen har jag frilansat som illustratör, fotograf, författare och kulturpedagog. Framför allt har jag arbetat med kultur för och med barn och kan lätt känna igen mig i deras nyfikenhet och sårbarhet samt lockas av deras oändliga fantasivärldar.

Jag har också varit verksam som pedagog på Moderna Museet och Arkitekturmuseet samt som dramapedagog på Vår Teater (nuvarande Kulturskolan.)

Under 90-talet var jag tillsammans med min familj bosatt i Paris och New York där jag hade tillfälle att göra en mängd reportage om skolor och barns levnadsvillkor.

Mellan dessa utlandsvistelser arbetade jag under flera år på ett fritidshem på Södermalm.  Där drev jag en skapande verkstad för 50 barn. Vi kläckte och födde upp kycklingar från en äggkläckningsapparat, vi murade en mängd små tegelhus till en hel stad, byggde en slitstark ridhäst i (nästan) naturlig storlek och mycket annat. Det gav mig ideér till böcker som Bygg små hus, Lägg ägg och Lottas verkstad. Böckernas innehåll har också utvecklats till en rad utställningar på olika bibliotek och museer.

Sedan 2006 har jag tillsammans med författaren Gunilla Lundgren varje hösttermin arbetat med ett projekt om Nobelpriset i Rinkeby. Det aktuella årets litteraturpristagare brukar komma till Rinkeby bibliotek för att firas under festliga former av elever i 8:e klass, senast var det Jenny Munro som tog emot hyllningarna för sin mamma Alice Munros räkning.


Annonser

En kommentar till om Lotta Silfverhielm

  1. Kim Nyström skriver:

    Hej,
    Mitt enda sätt att nå dig är via Facebook
    Jag heter kim Nyström och tillbringade flera somrar med min familj i Falsterbo på Skånegården med dig och dina bröder + dina kusiner av vilka jag var en stor beundrare av Louise. Margot hälsade på mamma o pappa i Malmö ibland under åren som gick och Margot, eller tant Margot som det var då, var en mjuk och kärleksfull person som man bara tyckte jättemycket om. Jag har under åren då och då med värme tänkt på henne och farbror Ove. Det gläder mig att hon verkar ha haft ett bra liv. Ge dina kusiner en stor kram när du träffar dem nästa gång.
    Kram Kim

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s